Att göra produkter och tjänster från kunskap

För några år sedan gav posten ut en frimärksserie om svenska uppfinningar. Den visade på hur många av våra storföretag idag är baserade på enskilda personers idéer om tekniska lösningar och deras förmåga att realisera idéerna i nyttiga produkter och kommersiella framgångar. På frimärkena fanns bland andra Wingkvist med kullager, LM Ericsson med telefonen, Rausing med tetraederförpackningen som alla genererat storföretag SKF, Ericsson och TetraPak. Listan kan göras lång och i den finns Oskar Kjellberg med den belagda svetselektroden som var grunden för ESAB. Frimärksserien påminner oss på ett fint sätt om den svenska traditionen av att kunna realisera idéer till produkter som sedan är basen för kommersiella företag. Det är en tradition att vårda och på alla sätt uppmuntra . Frågan är hur vi ska kunna göra det?

Basen för all framgång är kunskap, det är de flesta med på. Att satsa på utbildning är nödvändigt men den måste också ge förutsättningar  till att materialisera kunskap till nyttigheter. Den processen är viktig men underskattas i vårt utbildningssystem. Erfarenheten säger att det ofta är observationer av olika typer av behov i kombination  med teknisk kunskap och problemlösningsförmåga som genererar innovationer.  Att tränas i att göra detta konkret kräver laboratorier och verkstadsresurser och det kostar pengar. Vi har sett att alltför många utbildningar av praktisk karaktär har minskats både på grund av litet intresse från ungdomar och  kostnadsskäl. Det är olyckligt. Det borde vara inspirerande att det vår innovatörer från tidigare år och deras framgångar. Att se sambandet mellan innovatörernas verksamhet och välstånd är nödvändigt och måste illustreras bättre för acceptans hos beslutsfattare. Vi har mycket goda förutsättningar i vårt land att fortsatt kunna vara innovatörer om vi bara kan inspirera våra ungdomar skaffa kunskap och förmåga inom praktisk teknik. Att satsa på problembaserad utbildning är en mycket bra väg att nå detta. Men det kräver utökat samarbete mellan företag och skola för att det ska ge resultat. Här har företag och samhälle ett gemensamt ansvar. Det är samtidigt en väg att skapa både jobb och välstånd för landet.

I det senaste numret av Svetsen rapporteras om simulering som ett verktyg för att förutse hur processer och produkter kommer att fungera i verkligheten. Det är i många fall ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att både utbilda och utveckla produkter.Den virtuella världen har fått ett allt starkare fäste i samhället och det är lättare att intressera ungdomar för att arbeta med den. Vi har även på detta område stora svenska innovatörer som Niklas Zennström, skapare av Skype. Att utnyttja den virtuella världen för att i kombination med praktisk kunskap skapa nyttigheter är en ny möjlighet som vi också måste lyfta fram i vårt utbildningssystem.

Det kända uttalandet från den amerikanska patentverkets chef Charles Duell 1899 om att allt tänkbart redan var uppfunnet är lika ogiltigt över 100 år senare som det var då. Det finns inget slut på utveckling och speciellt inte på teknisk utveckling.  Med våra traditioner ska vi fortsatt satsa på att ge våra ungdomar förutsättningar att vara innovatörer genom både kunskap och uppmuntran.

Sidan uppdaterades 24 april 2013
Svetstekniska föreningen - Box 5073 - 102 42 Stockholm Telefon: 08 - 120 304 00